Inga räntor på islamska banker!

Eftersom de tycks som om allt flera egypter söker sig till religionen för att hitta mening med livet (and who can blame them, det finns inte mycket glädjeämen här!) så har också allt fler dagliga skeenden, händelser och aktiviteter blivit föremål för ”islamisering” eller ”omtolkning” för att passa Koranen och sharia.

Det senaste jag lagt märke till är de muslimska bankerna som poppar upp överallt här i Egypten. Det ska tydligen finnas runt 300 islamska finansiella ”institutioner” (banker av olika slag) på jorden, och de förvaltar tillgångar på över $250 miljarder amerikanska dollar. Det är ganska mycket veckopeng det där J Därtill sägs dessa islamska banker växa med en 10-15% per år och, efter vad jag förstått från deras broschyrer, också nu finnas i en hel del europeiska länder som t ex England. Ja, nu är det inte helt nya banker vad jag kan bedöma, utan snarare ofta de sedan tidigare väl etablerade bankerna som nu lägger sig till med ”islamska” fillialer eller dotterbolag där andra regler och förutsättningar för bankväsendet gäller.

Att betala respektive kräva ränta för lån är inte halal (tillåtet) enligt sharia, eller åtminstone så debatteras det ffa huruvida det är haram (syndigt). Al Azhar-universitetets ”Islamic Research Centre” utfärdade så tidigt som 1965 en fatwa som fördömde alla former av räntor på lån, då de funnit stöd för detta i Koranen. Dock menar många av mina egyptiska kolleger att de kristna (kopterna) så klart fortsatte med sin utsugning och eftersom de är svängda i business så fortsatte de flesta att kräva och betala ränta. Några av de få koptiska kollegerna jag har, invänder självfallet att även för kristna är det egentliga förbjudit att kräva ränta. Tydligen står det också i Bibeln att ”do not charge your brother interest” men dock med tillägget att ”you may charge a foreigner but not a brother”.

Hur det nu än är med den saken så måste såvitt jag förstått även de islamska banker betala ränta till egyptiska riksbanken, men vad gäller deras själva utlånande till och finansierandet av kundernas investeringar, så funkar det lite annorlunda.

Det ska finnas åtminstone tre olika sätt: ett är musharaka (partnerskap) som bygger på att banken och kunden delar på såväl vinster som eventuella förluster enligt ett förutbestämt sätt, lite ungefär som ett joint-venture. En annan variant är mudharaba (spekulation) där banken står för den finansiella biten (läs kosingen) och kunden står för expertisen, know-how (brains) och arbetsinsatsen, men där endast vinsten delas enligt ett avtalat sätt men alla ev förluster helt och hållet bärs av banken(!!!). Jo jag tackar jag! Och slutligen ska det även finnas något som heter murabaha (profiting) där kunden på något sätt ber banken att köpa en sak (investering) åt kunden och där kunden sedan efter ett avtalat antal år får betala en viss vinst till banken, ungefär som en förusedd vinst - on the basis of an estiamted rate of return.

Nu är det inte bara utlåning utan ränta som är de muslimska bankernas grej, utan de har även lite annorlunda investeringsprinciper, ungefär som de s k ”etiska fonderna” hemma i Sverige. Dock har de muslimska bankerna liiiite annorlunda investeringsregler, för man får precis som de svenska etiska fonderna inte investera i alkohol- och pornografi, men därtill måste även de muslimska bankerna undvika grisar(!?!?).Förbudet mot att investera i alkohol och pornografibranschen känns ju inte på något sätt konstigt för gemene svensk, men grisbranschen. Ja ja… :)

Ja, musharaka mig hit och murabaha mig dit, själv tycker jag det låter sanslöst bra om bankerna inte fick ta ut ränta av mig, men å andra sida så skulle de väl då inte heller behöva betala ränta till mig. Fast, i ärlighetens namn, de ynka kronorna det blir i ränta på ett år och sen så skatt på dem? Nej, den hundringen kan banken behålla i utbyte mot att jag får låna ett par miljoner till ett nytt hus, räntefritt! :)

- 22 Nov, 2007