Tillbaks i Cairo

Tro't eller ej, jul och nyår är över och man är tillbaks i det här gudsförgätna råtthålet! Kan inte fatta var all ledighet och skön avslappning tog vägen. Det var ju sååååå skönt att bara vara hemma och ANDAS, såväl via lungorna som social frihet. Ja fy fan, de fattar inte hur förslavade de är i den här hålan. Nåja, det är ju inte bara dåligt här, folk är mycket trevliga och ödmjuka och sliter verkligen för att hanka sig fram i vardagen.

Och det är ju alltid kul att träffa kollegorna igen. Många glada ansikten men oxå mycket nerver, inte lång tid kvar innan vi går live och nu är alla nervösa och börjar med sin "mudd slinging". Tala om sandlåda! Hade styrelsemöte idag och stackaren från Marketing fick sina fiskar varma. T om Network och IT Directors attackerade Marketing’s strategi och inte minst reklamkampanj. Ja ja, vi får väl se vad det lider.

Men annars är det ju liiiiider som jag känner att jag gör. Ja ja, allt är ju relativt. Hörde från XXX i julas om YYY och hans s k ”liv” på Parkmöllan. Fy fan vilken ågren jag får! Och inte har jag varit och hälsat på heller! Jag tror det var när jag arbetade i Spanien som hans stora olycka inträffade. Så konstigt, så konstigt, För vissa är en olycka det ”bästa” som hänt och de är starka och kan gå vidare och skapa sig ett bättre liv med jobb, familj och barn, medan andra som redan från början var ”svagare” och hade svagare socialt nätverk bara blir mer ensamma och råkar så pass illa ut att de varesig fysiskt eller psykiskt kan klara av ett normalt liv. Vilken värdighet har ett sånt liv? Jag sätter mig inte på något sätt till doms, jag säger inte att ett sånt liv inte är värdigt, jag liiiiider bara eftersom jag själv sett hur en när och kär familje-medlem reducerats från en levande, lekandes, stark hjältefader till en hjälplös grönsak totalt utelämnad till andra människors ”goda” vilja.

Nåja, ska inte gå in på det nu, för det sista jag klarar av här och nu där jag sitter i mitt lyxhotellrum är den åååååångesten. Avslutar med att konstatera att det också är NICE att se solen igen. Tror inte det var sol en endaste dag när jag var hemma i Skåne, alltså på himmeln, men väl i mitt hjärta då jag fick vara hos mina tre solar dag och natt.

God natt!